.: LÖRDAGEN DEN 3 MARS 2007 :.
Silverblanka ”ragor”!
Säsongen startade trögt, men rapporter de senaste veckorna hade skvallrat om att något var på gång. Snön hade till stora delar regnat bort under veckan och i SMHI:s väderrapporter talades det om att våren var på gång, det var därför med vissa förväntningar jag närmade mig Österlenkusten.
Väl nere vid revet kunde jag konstatera att jag var sent ute trots att det ännu inte hade ljusnat. Det var Österlens verkliga veteraner som hade makat sig ner till kusten.
Ung som jag är så har jag inget emot att vandra ett tag för att hitta ett eget rev att fiska av. Sagt och gjort beger jag mig iväg och får till min förvåning se att mitt favoritställe är ledigt. Jag vadar försiktigt ut på revet och tar de första kasten med UL-utrustningen alldeles invid land. Redan i andra kastet och på bara ett halvmeterdjupt vatten suger det till. En blank ”raga” på c:a 2 kilo visar det sig vara. Jag släpper tillbaka fisken och fortsätter att lägga kasten i en solfjäderliknande form. Bara några minuter senare är det dags igen, även den en blank ”raga” tagen på UL. Under en timmes tid har jag ett fantastiskt fiske med tre återutsatta öringar och många efterföljare och stötar.
Jag tar en kopp kaffe och passar på att byta spö. Jag kan motvilligt konstatera att multirullen ger betydligt längre kast trots att jag kvällen innan trimmat haspelrullen med de bästa förutsättningarna. Med nytt ofiskat vatten smäller det åter på en fisk. Det är tunga stötar utan några hopp. Det får mig att tro att det handlar om en större utlekt fisk. När den närmar sig ser jag plötsligt en blank sida och jag blir genast försiktigare, visst kan det röra sig om en av många blanka ”ragor” denna våren, men det kan också vara en av Österlens ”pärlor” . Något senare är det inget tvivel längre – en fullmatad, ”högblank” sida rullar sig framför mina fötter. Fisken har tagit rakt bakifrån och är krokad i både under- och överkäke vilket genast förklarar den lugna resan. Jag beslutar mig för att ta hem ”blänkaren” som senare visar sig väga 2,7 kilo.
På vägen hem stannar jag till på några välkända ställen som ger mig några mindre ”ragor”. Kanske har SMHI haft rätt, det kändes att våren var på gång under helgen. Det gäller att vara med när det lossnar ordentligt.
johan@havsoringpaosterlen.se